Här står Lindsey till 90 % klockan 3 när vi kommer till stallet om vardagarna. Bara jag viskar lite lätt hennes namn ser hon oss och öronen spetsar sig sådär gulligt. Hon har verkligen koll på oss när vi kommer vilket gör att man möts av en glädje varje gång man ser hennes sådär. Lycka varje dag att se henne såklart!

 

Eftersom att det inte var vi som hittade Lindsey skadad i hagen så var det ett par tjejer som har en ny häst som står bredvid L i boxen och dem märkte att det var något fel endast för att Lindsey inte stod vid grinden, snacka om att de har koll, vi är fortfarande så himla tacksamma för det, annars vet jag inte vad som skulle hänt....

 

Om en stund så ska jag gå ner i mitt rum och städa lite fint och göra mig i ordning för stallet. Det verkar vara mysigt i luften och det blir perfekt för en uteritt och Lindsey kommer vara så himla glad, jag får bara hoppas att kontrollen funkar ute i skogen. Sist var jag faktiskt rädd, inte rädd för att ramla av eller att det går för fort utan, rädd för att hon skulle dra eller att hon skulle kasta av mig och springa tillbaka själv, för hon stod allt på bakbenen några gånger. Men nu rider jag tillsammans med andra och då blir det genast bättre. /E