Den pinsamste av allt var att alla i klassen sjöng för mig i korridoren!!! Vafaan det är ju värre än klassrummet. Usch jag hatar uppmärksamhet och att stå i centrum. Det är verkligen inte min grej. Fast det var ju snällt av dem, hahah..

 

Träningen för Karin gick bra! Fokuset idag låg på att hjälpa Lindsey att få ut sin muskel i högra halsen i vänstervarvet. Hon är stel där och vågar inte riktigt släppa loss det och låta stödet följa upp henne. Allt fokus låg på det idag vilket gjorde att hon fick tänka mycket och blev lite trött i huvudet och i kroppen. Men hon kämpade på fint.

 

Ida och jag utbildar ju henne och vi har inte kunnat göra så som man egentligen börjar med när man utbildar en häst. Vi har fått gå en liten annan väg för att Lindsey är Lindsey och för att hon inte kunnat innan och haft så mycket "dåligt" i hennes huvud. Så nu börjar allt det "dåliga" i hennes huvud släppa från henne och vi har kunnat rida mer på riktigt och vi ska vara lugna och snälla och visa henne utan att bli arg på henne och bara visa och berömma. Det är svårt för allt fel som jag gör, gör så att Lindsey gör fel, men nu har vi kommit en bra bit på vägen och Lindsey är riktigt fin! Det går lite i vågor sådär men så är det.

 

Jag är väldigt nöjd över passet och jag lärde mig massor nytt, Karins mun går i ett och det är verkligen så att man känner utveckligen på en gång!